Braathen Dendrokronologiska Undersökningar

Lunnevägen 2,   SE-46144 Trollhättan,   Sweden
Tel.: +46 520 19546   Mobile: +46 704 540 331
alf@alfdendro.se

Artiklar
 

Den medeltida kyrkan i Borgstena

Inför insättning av nytt golv i Borgstena hittades tre bindbjälkar av ek från en medeltidskyrka och rester av långhusets sydvägg.
En närmare undersökning av dessa detaljer gör det möjligt att rekonstruera flera delar av kyrkan.

Denna artikel riktar sig främst till personer som vill veta hur långt man kan föra en diskussion om hur medeltidskyrkan såg ut. Kanske någon vill bygga en modell? Övriga läsare måste stå ut med de många detaljresonemang som följer. Bland dessa läsare finns ett antal som är historiskt intresserade och eventuellt har möjlighet att bidra med fakta som sätter medeltidskyrkan in i ett socialt sammanhang, såsom odlingsbetingelseroch därmed ekonomi, befolkningstäthet, kyrkans placering etc.

Datering

borrprov och ett sågsnitt togs för dendrokronologisk datering. Vid analys i laboratorium erhåller man exakta årtal för varje mätta årsringstillväxt. Det intressanta är att söka årtalet för den årsring som ligger närmast mot bark. Mantalar om att den yttersta årsringen har vankant. Trädfällning har skett efterföljande vinterhalvår.

Ek innehåller ett statistiskt säkerställt antal årsringar i savvedslagret innanför bark. Typvärdet är 14 årsringar i savved med standardavvikelsen +3 -2.
Savveden förstörs lätt av röta i fuktig miljö, medan den innanförliggande kärnveden är intakt.

Nära ena änden av den längsta bindbjälken finns en krökt yta som del av stammens kurvatur. Där sågades av en 9 cm bred skiva. Genom att via mikroskop följa ytan befanns denna utgöra gränsen mellan savved och kärnved. Vid analys erhölls årtalet 1132 för den yttersta årsringen. Vi adderar 14 eroderade årsringar i savved och erhåller årtalet 1146. Eftersom antalet mätta årsringar var 148 kan vi styrka möjligheten att antalet årsringar i savved skulle ha varit endast 12. Trädets sista växtsäsong är därmed begränsad till perioden 1146-1149 där 1146 har störst sannolikhet.

Absiden

Jag har publicerat datering av ett antal romanska kyrkor kring 1100-talets mitt. Samtliga har haft absid (apsis). Vi kan därför utgå från att även denna kyrka har haft absid. Det finns även andra skäl som styrker denna slutsats.
Absiden är bl.a. belagd från ruinstäderna Pompeji och Herculanum. Den var en utbyggnad på kortsidan av länsherrens administrationsbyggnad, oftast en basilika. Absiden hade symolisk funktion och skulle visa att just där innanför satt den högre domaren, länsherren, representant för makten.

Vi kan tänka oss att församlingens intryck och tankar går i två steg när blicken går från krucifixet framför koromfattningen till absiden.
Från 1100-talets krucifix finns ett fåtal skulpturer bevarade. Jesus framställes såsom konung med krona eller törnekronan utformad såsom en krona. Figurens fötter vilar parallellt med varandra på en fotbräda. Armarna är spikade mot korset, men kroppen tycks kunna besegra smärtan och hänger därför inte hopsjunken ned. I de kor där koromfattning av tuktad sten saknades hängde krucifixet ned från bindbjälken ovanför koröppningen.
I absidutrymmet, platsen för den högsta makten, var det tomt. Det är centralt i den kristna tron att Gud finns överallt. Absiden markerar Guds oändliga makt. Inte heller den högste guden, Jupiter, i romarnas statsreligion framställdes med kropp. I någon absid finns ett altare av sten inmurat. Man kar kunnat visa att altaret har insatts i ett senare sekel.

Ljusöppningar i absiden är i många fall upptagna vid senare restaureringsarbeten. I original är de sällsynta. I Eriksbergs kyrkas absid finns en ljusöppning i original rakt i öster. Öppningens nedersida är utformad såsom en trappa med tio steg. (Man föreställer sig att det symboliserar en himmelstrappa). Vid rekonstruktion av en absid bör man inte ta med en ljusöppning.

Långhuset, södervägg

Under golvet finns rester av söderväggen kvar. Muren sträcker sig från västväggen fram 7.0 m. Det saknas tydlig slutmarkering. Omgivande stenar kan höra till grundläggningen vilken alltid hade större grundyta än muren. Ett inre mått av 7.2 m för murens sträckning åt väster stämmer med att man alltid använde hela moduler i det medeltida måttsystemet. Murens tjocklek var 120 cm. Avståndet från nuvarande nordvägg till resterna av söderväggen är 5.3 m. Vi vet inte långhusets längd i V – Ö riktning, men vi vet att man estetiskt utformade rumsvolymen med lämpliga proportioner mellan längd, bredd och höjd. Längden 7.2 m har därför en viss sannolikhet.

Takets konstruktion

På murkrönen i både långhus och kor fanns ett yttre och ett inre remstycke. Remstycken var av ek och bestod av grova bjälkar nedsänkta i muren till strax ovanför murens krön. Det yttre remstycket hade ett ungefär 15 cm djupt urtag för bindbjälkens passning och stöd i sidled. Bindbjälken grep om en klack i remstycket. Detta gav inte endast stabilitet genom seklerna åt hela takkonstruktionen utan även stöd för en jämn sättning i den färska muren. Det inre remstycket utgjorde endast armering av inre murkanten. Bindbjälkarna vilade utan förband på det inre remstycket.
I vårt fall var en bindbjälkes bredd 22 cm och höjd 22.5 cm. Det fanns ingen anledning varför bindbjälkarnas dimension skulle vara exakt lika (min erfarenhet från många kyrkor). Vi kan räkna med 8 bjälkars bredd 20 cm och 7 avstånd om 80 cm bjälkarna mellan. Detta ger tillsammans inre längden 7.2 m.
 

Västra Götalandsregionens byggnadsantikvarie i Vänersborg har mätt urtagen i bindbjälkarna, avstånd, djup, bredd och vinklar. I urtagen satt snedsträvorna fästade med dymlingar. Dessa kunde vara av annat träslag än ek, t.ex. lind, ask, lärk eller fur. Vinkeln i nocken i stående romanska kyrkor kunde variera mellan 88 och 90 grader. Se figur 1.
 

 
 

 

Fig. 1 De korslagda snedsträvorna fördelade krafterna till murkrönen. Taktäckningen bestod av ekspån, men taket kunde lätt bära tyngre täckning.
 

Det saknades inre tak. Dessa kom till under senare sekler. Snedsträvorna var synliga nerifrån långhuset. De belystes av två högt ställda, smala , rundbågiga fönsteröppningar i sydmuren. Snedsträvorna gav ett vackert skuggspel. Stödkanter i ljusöppningarnas sidor och tak visar att det fanns fönsterglas i ramar. Under mitt arbete på Gotland hittades en ram med blyinfattade rutor på plats i en utifrån igenmurad ljusöppning.. Alla romanska kyrkor hade sydportal ett par meter från västra hörnet. En järnbeslagen dörr av ek var inåtgående och hade järnsmitt lås med låskolv, som lyftes och fördes åt sidan med stor nyckel. Låsomfattning av järn och nyckel var ornerade.

Vapenhus fanns inte. Vi vet inte om det fanns en profilerad portalomfattning i tuktad sten, men det är troligt att en sådan fanns. Det kan finnas kvar rester av sten med bearbetad yta bland alla stenar i kyrkans omgivning? Under nuvarande kyrkas golv fanns inga sådana rester.

Koret

Vi vet inget om korets utseende i Borgstena kyrka, annat än vad som är gemensamt för alla kor. I korets sydmur fanns en eller två små och smala ljusöppningar. Korportal åt söder fanns inte, inte heller sackristia. Den tidigaste sackristia, som jag har daterat är från 1400-talet.

I den romanska kyrkan skedde en mental koncentration inför andakten vid och strax innanför sydportalen. Man bugade i vördnad och stänkte sig med det heliga och livgivande vattnet. Prästen, hans medhjälpare och församling gick in genom samma dörr.

Tillkomsten av sydportal i koret hörde till senare tid då man vid små processioner kunde passera genom kyrkan utan att behöva vända.

Boken Medeltida Absidkyrkor i Norden. En studie särskilt anknuten till Västergötland. Skövdeortens Hembygds- och Fornminnesförings skriftserie no 10 ger en ypperlig beskrivning med mått för ett antal romanska kor. Författare och forskare är Folke Högberg (general i Skövde under 2:a världskriget)

Kyrkklockor

Kyrkklockor var under 1100-talet mycket ovanliga. Handeln bedrevs helt i den katolska administrationens regi. För att skaffa klockor måste man sälja stora mängder exportprodukter billigt och köpa klockor eller klockmalm dyrt. Denna handel har uppmärksammats av engelska ekonomiska historiker.
I Skara Stift fanns endast ett fåtal torn, bland dem Bolstad kyrka i östra Dalslands slättbygd. Antikvarie Rune Ekre har publicerat rekonstruktion av 1100-talskyrkan i Hembygden 1999. I Östergötland söder om Motala finns ett par klocktorn från 1100-talet. I Danmark finns naturligtvis ett större antal.

Stenkyrkans konstruktörer

Det finns regionella särdrag i stenkyrkornas utformning. Man skulle därför kunna tro att kyrkornas arkitekter var spridda ute i regioner. Det är dokumenterat att ett par kloster i östra Frankrike stod för utformningen av stenbyggnaderna i norra Tyskland, Scandinavien och stora delar av Frankrike. Man kunde lokalt välja ur en stor samling ritningar av kyrkor och dekorativa detaljer. Biskopen i Cluny (sent 1000-tal) hade utformat mer än 1200 ritningar.

Det är mycket svårt att hitta två kyrkor, som är exakt lika varandra. Det gemensamma för de romanska kyrkorna är att rummets utformning skall ge en viss stämning åt en ganska orörlig skara människor. Redan i början av 1200-talet krävde större kyrkospel att processioner kom rakt in från väster. Man stängde sydportalen och öppnade en ny ingång i väster (exempel Skälvum)

 

 

 

Fig. 2 Principskiss, som visar i stora drag hur 1100-talskyrkan i Borgstena såg ut